Överallt finns åskådarna som ser men kanske inget säger eller gör något. Om de kanske agerat annorlunda, vad hade hänt då? Spelar roll består av ett pedagogiskt material, en turnerande utställning, en webbplats och en forskningskomponent. Ta gärna del av några ungdomars klipp under :)

Förskolor som anmäler sig i samband med Skräpplockardagarna 2011 lanserar nu Håll Sverie Rent ett nytt pedagogiskt material, kostnadsfritt så långt lagret räcker! Materialet består av ett pussel med flera dimensioner och en handledning fullspäckad med experiment, lekar och tips!


Anmälan till 2011 års skräpplockardagar öppnar i februari 2011
.
Här kan du se hur många förskolor, skolor och andra företag som deltog 2010.


Bild: hsr.se

Mat är något som idag ses som en självklarhet i dagens i-länder. Det ska stå lagad mat varje dag på bordet och det ska helst vara något ungarna tycker om. När man talar om hållbar utveckling sätts oftast klimatförändringen i fokus, men matens miljöpåverkan är minst lika viktig. Utan solen har vi inget vatten, ingen värme, inget klimat och i sin tur ingen mat då vi behöver allt detta för all matproduktion. Jordbruket har varit en viktig del enda sedan första skedet. Efter andra världskriget utvecklades jordbruket i västvärlden mot ett industriellt sätt att producera mat. Men vart försvinner egentligen det vi slänger i soporna?

 

Vidare tar dem upp saker som: Vad är egentligen skräp? Vem är det som skräpar ner, hur mycket kostar nedskräpningen i Sverige och hur lång tid tar det för naturen att bryta ner skräpet? Svar på dessa frågor och material hittar du i Fakta och Rapporter om landbaserat skräp! Väldigt intressant. Vet att både förskolor och skolor engagerar sig dagligen i just främjandet till den hållbara utveckling och kopplat till nuvarande läroplanen:

Förskolan skall lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt
förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans
verksamhet. Förskolan skall medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt
förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp.
Verksamheten skall hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete
kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid.

(Lpfö 98 | s. 7)

 

Det är många förskolor som utvecklat egna, både koloni-odlingslotter och liknande projekt i deras utomhumiljö och engagerar barnen i detta helhetsperspektiv på miljö och även samspel.

Böcker – kategorier:

Pekbok – ingen berättelse

Bilderbok – ord och bild

Bildberättelser – helt utan ord eller ytterst få ord, mest bilder

Illustrerad småbarnsbok – talar för sig självt

 

1. ATT LÄRA BARNET BEHÄRSKA SPRÅKET

2. ATT ORIENTERA BARNET I TID OCH RUM

3. ATT ORIENTERA BARNET SOCIALT, DVS BYGGA UPP ÖNSKVÄRDA FÖRESTÄLLNINGAR

OM DEN ENSKILDES FÖRHÅLLANDE TILL SIN OMGIVNING

 

Att barnlitteraturen och läsning för yngre förskolebarn är viktigt för att bygga barnens utvecklande förmågor är inte direkt en nyhet. Forskning som gjordes på 1970-1980-talet synliggjorde barnens språkliga fenomen kring skriftspråkande och att dessa områden kan ugöra en riskfaktor till att senaste komma att utveckla läs-och skrivsvårigheter. Detta menar alltså Clays och andra forskare att barn allmänt verkar dra fördel av tidigt möte med skritspråk. (Eriksen Hagtvet, 2004)

Pedagogen måste ha en god teoretisk kunskap för att kunna möta det praktiska på ett teoretiskt reflekterande och kreativt sätt. Pedagogiska åtgärder bildas i mötet mellan barnet, pedagogen och aktiviteten. Det är med respekt för det unika i de pedagogiska ögonblicken, att kvaliteten också möts och bestäms av bland annat pedagogens teoretiska kunskap och av hans eller hennes förståelse för barnets behov.

När barnen tex. ska knäcka den alfabetiska koden. Talen kan då indelade språkljud (fonem) som kan kopplas till bestämda bokstäver och bokstavskombinationer (grafem).

Att intelligens av något slag skulle vara avgörande för att barn skulle utveckla sig som tidiga läsare är ej faktum. Att barnet helt enkelt ”vara helt ointresserad” av att lära sig läsa vid en viss ålder. Helt avgörande är emellertid socioemotionella faktorer hos barnet, omgivningen engagemang och metoder, och samspel mellan barnets förutsättningar och de vuxnas påverkan. Pedagoger kan skapa motivation, men de kan inte göra mycket åt bristen av koncentration och motivation.  För att ge en positiv effekt, ska stimuleringen väcka barnens intresse. Om stimuleringen inte ”fångar” barnen, bör man antagligen välja en annan didaktisk infallsvinkel eller helt enkelt göra någonting annat under en period.

Barnet förväntas dels att utforska miljön utifrån sina egna behov, intressen och nyfikenhet, dels att anpassa sig, ta till sig och bearbeta de normer och värderingar som är grundpelarna i vårt samhälle.

Konstruktivistisk syn

Barnet lär sig bäst när det aktivt handlar och utforskar. Kunskapen går "genom handen till huvudet."

Den vuxne har ansvar för att ge kunskap och erfarenhet till barnet på ett sådant sätt att pedagogisk verksamhet förankras i det enskilda barnets intresse och behov. Att ha en uppfattning om barnets lärandestrategier.

Utvecklingen "går inte först" och skapar förutsättningar för lärande, utan utvecklingen sker efter undervisning och lärande och är därmed beroende av pedagogiken.  Piaget fokuserar på dialogens betydelse för att kunna utforska världen.

Fonologisk teori: "Man säger ljuden och skriver dem"

Tex. "ESTEOER BEÅTE" (en stor båt)

Min artikel från kursen PDG515 - Fritidspedagogik för barn och unga

Den digitala världen utvecklas ständigt och teknologigenerationen är här för att stanna. Barn och ungdomar spenderar idag allt mer sin fria tid framför datorn och vi kan inte hejda den tekniska utseglingen. Datorer och datorspel kopplat till lärande? Vad skulle du som förälder eller lärare säga om ”schemalagd” tid för datorspel på fritidshemmen?

Är det ett perspektivbyte på lärandet eller ett studieperspektiv vi behöver fundera över? Om datorer och media får ytterligare plats i verksamhetens vardag och pedagoger involverar sig i barns mediaanvänding och utnyttjar detta till något givande och nyttigt! Finns det en möjlighet att skapa en positiv inställning till barns mediaanvänding? Hur kan vi göra för att koppla samman World of Warcraft till lärandet? Läraryrket är ett komplext och långt ifrån simpelt arbete och kräver ansvar och kompetenta pedagoger. Att möta barnen där de befinner sig nu och involvera oss i det meningsskapandet som ständigt pågår, det gäller att ständigt hänga med. Fritidsverksamheten står mycket för att förgylla barns meningsfulla fritid. Fritidspedagoger utför idag viktiga uppgifter med att aktivt utveckla och stimulera barns identitetsskapande och sociala utveckling. Forskning kring läroprocesserna på fritidshem är något som är markant tunt av, då förskola och skola oftast står i rampljuset i och med att dessa har fullt utvecklade läroplaner.

 

Möjligheter eller problem? Datorer och nätets risker är oftast överdrivna idag anser Elza Dunkels, forskare och lärarutbildare på Umeå universitet. Diskussioner och funderingar kring ungas användning av datorer behöver få en större plats i skolan, uttrycker sig Dunkels. Men detta tycker jag även borde få ännu större plats i fritidsverksamheten istället. Dessa frågor måste komma upp på fritidshemmets agenda för att pedagoger ska kunna sätta sig in och vara där som stöd och bollplank för barnen. Jag tror att det viktiga är att se möjligheterna istället för att skapa problem kring datoranvändandet. Vill vi enbart urskilja den negativa påverkan datorer har på barn och unga? Men myntet har givetvis två sidor. Jag intervjuade en 10-årig pojke. Så fort han kommer hem sätter han sig vid datorn för att direkt spela spel på Facebook. Han nämner att han chattar med vänner han oftast redan känner från t.ex. skolan eller fritids. Det som dock bekymrar mig en aning är huruvida åldrarna bara sjunker, alltmer yngre barn sitter framför datorn. Det blir idag allt svårare och svårare att aktivera barn till att gå ut och leka istället för att sitta fastklistrad framför datorn flera timmar i sträck. Barn föds idag in i ett informationssamhälle där information av olika slag idag hämtas genom media. Det är därför det är så pass viktigt att föra in och engagera oss i detta! Barn och unga kommer inte att sluta använda sig av datorer av denna beskaffenhet. Hur kan vi tackla denna teknik så att den inte påverkar barns vardag på ”fel” sätt?

 

Kan rädslan besegra tekniken? Det kan uppfattas på så vis att lärare idag förhåller sig till en skeptisk syn till datorer och dagens teknik. Dunkels säger: ”Jag tror att många lärare blir rädda för de tror att det handlar om tekniska saker, när det egentligen handlar om etik, juridik och konflikthantering i grupp, sådant som lärare är proffs på.” En länk mellan mediakultur och pedagogik är något jag anser vi bör skapa en grund för i fritidsverksamheten. Philip Lalander och Thomas Johansson är båda professorer i socialpsykologi och har i sin upplaga teori och praktik tagit upp ungdomars livsvillkor i dagens snabbföränderliga samhälle där tekniken ständigt utvecklas i form av Internet och tv. ”Referenterna för stil- och identitetsskapandet kommer inte i första hand från ‘verkliga’ sociala relationer, utan från mediernas fiktiva världar.” Kan vi tänka om, om just barns mediepåverkan? Kan dessa fiktiva världar komma att spegla något annat i det vardagliga livet? Är exempelvis World of Warcraft enbart ett spel som unga ser som ett nöje? Det finns också en positiv lärandesida av att spela datorspel. Man lär sig genom interaktion med andra människor, oavsett hur man stöter på de. Förmågor som språk, kommunikation, lagarbete/samarbete, reaktionsförmågor, problemlösning, ledarroller, matematik. allt detta som barn lär sig i förskolan, skolan och på fritidshemmen finns även här! Vi måste våga öppna upp för nya tankesätt och nya tankebanor!

 

Det gamla blir nytt och det nya blir gammalt! Motivationsgraden för barn är som natt och dag, den växlas ständigt och det är upp till dig som pedagog att stimulera barnen och utveckla viljan att lära och utforska. Svaret på frågan: Vad kan vi göra för ungdomar så de inte fastnar i det här glappet mellan fritid och sin fria vilja? Kanske känns mer givet än lättsvarat. Vår samtid kräver idag moderna verktyg för den ständigt utvecklande mediekultur som växer. Mycket av fritidshemmets uppdrag strävar till att erbjuda barn en meningsfull fritid. För dessa barn kanske datorn är ett utav valen som de anser som meningsfullt. Då jag inte menar att all kraft i verksamheten ska läggas ner på just användning av datorer, men att involvera både vuxna och barn och få ett s.k. ”mediatänkande” där konsekvenser och ansvar utformas. Att gå in i barns världar där medvetna och pålästa pedagoger möter barnen och utgår från barnens intressen. Att man med några barn eller i grupp diskuterar vikten av digital användning. Att då öka förståelsen för barns och ungas aktiviteter på Internet och synen på vad som är intressant och lärorikt för barnen är något vi bör bädda in mer i lärandet. Vi måste utgå från både, barnen, pedagogerna och fritidsverksamheten. Vad lär sig barn av mediaanvänding? Är det de positiva eller negativa vi vill lyfta fram?

 

Vågar du vara med och forma framtiden med nya kliv? Vågar du ta första steget?

(Namnen på barnen är fingerade)

Bok: Tigris hemliga vän av Lars Rudebjer
Kristina (4:0 ) ber mig att läsa en bok, Nala (2:5)* sitter bredvid.  *Detta står för barnens antal år och månader...

Jag börjar läsa om Tigris och hans vän Hoppsan som är en känguru, att Tigris är en tiger ser jag här inte ett måste att uttala mig om detta, då det tyder på att det är ganska uppebart, men kan ändå nämna det. Tigris och Hoppsan brudar leka vid en bäck.

Nala: "Det finns hajar där"

Jag: "Finns det hajar där?"

Kristina: "Nä, det finns det inte...

Nala: "Jo, kanske!"

Kristina: "Men det är inte havet, vad är det?"

Jag: "Ja, vad är det?" (kollar på texten och bilderna) "Vad tror ni?"

Nala: "...jag vet inte"

Jag läser om en mening ur texten, "varje dag leker de vid bäcken, med sina båtar..."

Jag: "Det var en bäck...men det kunde ju varit ett hav, en sjö eller en liten å."

Nala: "Ah, för den har ett litet vattenfall"

Jag läser vidare...barnen "tappar koncentrationen" av boken och börjar tala om annat som vad de har på sig för kläder, jämför färger med varandra osv. Jag slutar läsa och deltar i samtalet och inväntar. Barnen säger till slut: "fortsätt läsa". Vännerna i boken blir ovänner och barnen kollar i boken och kommenterar:

Nala: "Kolla hans min, vad arg han ser ut"

Kristina: "Nä, han ser ledsen ut"

Samtidigt som jag läser följer jag meningarna med fingret. Detta snappar Kristina upp och gör likadant med fingrarna. Jag läser och vi samtalar om vänskap och att skriva. I boken skickar Tigris en flaskpost. Varför man skriver och varför det är bra att kunna skriva. Barnen kopplar detta till boken.

"Skriva brev" säger barnen.
Jag: "Varför skriver man brev?"
Nala: "För att skicka med flaskpost"
Jag: "Har ni skrivit brev någongång?"
Kristina: "Nä, men mamma och pappa och mormor"

Bokens slut närmar sig och Tigris och Hoppsan blir vänner igen.

MINA TANKAR/SAMMANSTÄLLNING:
Även om detta var ett spontant och på barnens initiativ kunde jag ändå spontant och genomtänkt ställa motfrågor. Barnen kopplar till sina erfarenheter. Nala tänkar på hajar när hon såg bäcken. Kristina har andra erfarenheter och håller inte med Nala. De diskuterar om det en stund. Jag frågar barnen vad vattnet är för något. Jag kopplar till texten och pekar samtidigt på både bild och text. "Enligt boken är det en bäck" säger jag. Det finns ett rätt svar utifrån boken. Men jag försökte visa på att det inte behöver vara så och att man inte alltid behöver hålla med (Självständigt, demokratiskt och kritiskt tänkande, Lpfö 98) Jag har inget krav på att barnen skulle vara 100% uppmärksamma på boken och det jag läser, utan stannar upp, lyssnar på deras konversation och låter de prata. Det viktigaste var att barnen skulle känna att de fick uttrycka sig. Kristina märker att det finns en baktanke med att man "läser något"... Hon förstår att dessa tecken står för något. Det var svårt att veta om det skrifspråkliga fanns där, men en liten utvecklande läsförmåga tror jag båda flickorna hade. Dem har dock ej knäckt den skriftspråkliga koden än. Kristina visar att hon har erfarenhter om hur man skriver brev och varför, Nala kopplar sina erfarenheter till skrift genom bokens handling. Boken handlar om vänskap och detta summerar uppfattningen jag fått av förskolans avdelning, vilket man arbetar mycket med att vara en bra kompis, att förstå kompisen och vara snäll mot varandra. Kristina delar med sig om bråk till syskonen, jag delar med mig av mina erfarenheter av syskonbråk. Vi blir sedan avbrutna av en pedagog. Barnen går iväg till sin avdelning.

Hur ser din vardag ut? Blir det alltid stress på morgonen innan barnen skall lämnas av på förskolan? Oj, skippade vi frukosten för att hinna med bussen? Komma i tid till jobbet? Allt handlar om balans i tillvaron. Som vuxen kanske ålder och erfarenhet har lärt oss att kunna känna efter vad vi behöver för att må bra. Det är inte lätt för ett barn att upptäcka sina egna stressbeteenden och bli medvetna om vilka situationer som stressar dem. Det vi som måste hjälpa dem att skapa denna balans!

Bild: Denis, tagen av mig

 

Du som förälder kan tänka på följande:

• Väck inte barnet för sent på morgonen
• Ge barnet tid att äta i lugn och ro
• Försök låta bli att tjata
• Hur många timmar per vecka har ditt barn över till fri lek?
• Begränsa TV-tittandet och hjälp barnet välja lämpliga TV-program
• Stäng av TV:n när ingen tittar
• Ha inte alltid radion på
• Ställ krav på samhället, engagera dig i frågor som rör ditt barn
• Samtala med personal på förskolan, fritidshemmet och i skolan hur de upplever ditt barns situation
• Har ditt barn för lite stimulerande aktiviteter?
• Rensa bland barnets aktiviteter om almanackan är full
• Har du själv, förskolan eller skolan orealistiska förväntningar på ditt barn?
• Barn kan inte skynda sig. Hur ofta ber du barnet om det?
• Är det möjligt att du kan tillbringa mer tid tillsammans med ditt barn?
• Ta hand om din egen stress

Därefter får vi fundera över hur vi kan förändra situationen och hjälpa barnet att skapa en balans mellan utmaningar och krav och sådant som får barnet att koppla av och må bra. Vi måste försöka minska på den sammanlagda mängden av stressfaktorer.

Hur vi betraktar begreppet hälsa respektive ohälsa håller på att förändras. Tidigare fokuserade man på varför ett barn/en människa inte mådde bra eller blev sjuk och sedan försökte man åtgärda detta. Nu börjar man lägga fokus på att ta reda på vad som får ett barn/en människa att fortsätta att vara frisk och må bra. Ohälsa beror inte alltid på att det är "för mycket av det onda", utan kanske istället "för lite av det goda". Med hjälp av detta synsätt kan vi lättare se hur vi ska kunna hjälpa barnen att klara av den stress som finns i vårt samhälle och som hör till livet.

Vi kan se det som en våg med två vågskålar. I den ena skålen samlas sådant som leder till stress och i den andra skålen sådant som gör gott, som motverkar stress. Om vi märker att ett barn ändrar beteende eller börjar må dåligt måste vi minska på det som väger tungt i den ena vågskålen eller öka på med det som lindrar och gör gott i den andra. Det är oftast inte varje enskild sterssfaktor som orsakar reaktioner hos barnet utan det är den samlade mängden av påfrestningar som påverkar ett barn negativt.

Lars Björklund, född 1952, är kaplan på Sigtunastiftelsen och har givit ut diktsamlingar och själavårdsböcker. Han har tidigare varit sjukhuspräst. Lars Björklund föreläser om hur barn i leken handskas med livets ljusa och mörka sidor.

För att ta del av föreläsningen, klicka på bilden :)

Bild: www.dn.se

Vill börja med att citera Björklund.

"Det jag tänker, det jag gör, påverkar världen"

Bild: Erika Nilsson

Det finns 3 sorters lek:

LUSTENS LEK - "bara för att det är kul"

TÄVLINGENS LEK - "handlar om att vinna"

DEN EXISTENTIELLA LEKEN - "man leker ikapp någonting"

Hur många har inte lekt mamma, pappa, barn? Det känner nog de flesta igen. Men vi glömmer också bort dessa etiska lekar, som bla polis och tjuv, liv och död osv. Dessa lekar anses vara något utav en moralbrytare. Leken ska vara fin, den ska inte sväva ut över det "onormala" och "dramatiska". Det händer då och då att barnen testar på, de leker att dem är döda. De kan turas om att spela död.

Att leka begravning: En pojke får rollen som död, han ligger i sin kista och barnen runt omkring efterliknar det de har sätt i verkligheten. Plötsligt reser sig pojken upp och säger: "Jag tycker ni ska gråta lite mer..." Här märker man tydligt pojkens erfarenheter och tydlig bild av hur en begravning ska gå till. Man ska uttrycka sin sorg genom att gråta.

 

Att besöka en grav

Bild tagen av: Mig

En pojke går till sin döde fars grav på faderns födelsedag och utbrister till mamman: "Ska vi inte sjunga en sång?" Pojken börjar sjunga "Ja, må han leva..." I barnets perspektiv är denna låt inte kopplad till om perspnen lever eller är död, det är ju faktiskt något man sjunger när någon fyller år. Samma gäller då man kanske begräver ett husdjur, tex. en groda. Sjunger man "små grodorna..." tillräckligt långsamt och tydlgit så kan man få ett sorlig klang över det hela...

Det händer saker i livet, de händelser som inträffar under livets gång tar man itu med form av leken. Han tar också upp detta med brist på information. Barn jobbar ständigt med dessa frågor, de "hittar på" och detta är ett försök till att förstå, då barnet inte fått tillräckligt med information eller förklaring till en viss händelse söker dem efter den och då relaterar man oftast till sig själv. (En 4-åring klandrar sig själv till sin pappas död, några år efter förstår hon att de inte var hennes fel) Det är helt ofattbart att en 4-åring kan ha dessa tankegångar.

 

Dödsannons:

Flicka: - "Vad är detta?"

Pappa: - "Det är dödsannonser, det visar människor som har gått bort"

Flicka: - "Aha.....paus....den här vill jag ha...säger hon"

Barnet går direkt in och kopplar situationen.

Man leker ikapp händelsen....Men man kan också leka en händelse som inte har inträffat än, barnet gestaltar något som ännu inte har inträffat. Man stannar upp i presens, men man måste också kunna ta sig ur det, göra uttryck fär det, för att det ska kunna bli imperfekt. Han ger ett ganska så udda exempel. Ett barn och hennes farmor leker att hon är död. Flickan frågar: "Farmor, är du död än?" Farmor: "Inte än..." Man ger barn bilder och svar för språket. "Se" för att kunna prata om det svåra.

 

Lek - Verklighet

Bild tagen av: Mig

 

Begreppet: "Nu är det inte lek".

Varav bilden vill jag bara påpeka och kan jag själv bekräfta att behandla och bearbeta verkligheten på ett lekfullt sätt är något jag möter dagligen. Här har min kusin skapat en rökruta åt mig. Här finns ett ömsesidigt tillvägagångssätt, han vill förmedla något vilket han gör genom skriftspråkande och lek, vi möts halvvägs på en nivå som passar oss båda!

Vissa barn ser denna gräns tydligt, andra har det svårare att märka av dessa gränser. Den lilla markören är inte alltid lätt att upptäcka. Det komiska i det hela är att han tar upp att det oftast är vi vuxna som har svårare att skilja dessa åt. Han nämner ett exempel: Farbror Hans leker björn. Plöstligt kommer barnen till en annan vuxen och säger: "Pappa, kan du inte tala om för farbror Hans att sluta nu" eller "han tror han är björn". Vi vuxna måste tydligt märka av dessa signaler...."nu är det inte lek längre" och respektera detta, nu är det inte roligt längre. Många gånger har vi vuxna faktiskt svårt för detta, vi fortsätter leka björn för att vi tror oss kunna tydligt tolka dessa signaler från barnen när fallet inte är så.

Signaler är också något som är viktigt att både behärska och vara varsamma med. Lutar vi oss framåt mot ett barn, höjer ögonbrynet och spärrar upp ögonen i en mild blick, då händer det något intressant med barnet. Man får kontakt. Detta kan tolkas på olika vis beroende på barnet som individ. Signalerna och kroppsspråket kan rent ut sagt tala om: "Ska vi leka?"

 

Leken - fantasin och verkligheten

"Att leka det man är". Är det någon som känner till detta begrepp? - Jag är pedagog, därför kan jag också leka att jag är pedagog, jag kan leva mig in i rollen som snäll pedagog, dum pedagog osv...

Fanns även här ett exempel på två systrar som bråkar. Den enda systern säger då till den andra: "Ska vi leka att vi är systrar?" Och så blir de sams igen. "Att leka det man är", det som händer här är att man får en relation till...får liv i det som är "dött".

Bibliografi

Samtliga texter går att lånas på bibliotek också,
sök bara på ditt kommunala bibliotek, så ska du se att du får träffar :)

Hur ofta köper ni lunch i cafeterinan där ni studerar? Hur blev det egentligen med "jag ska vara så duktig och laga något och ta med mig varje dag, för att spara pengar".... Inte så ofta det händer nej... Jag är inte så stor i maten och till lunch vill jag inte ha någon megameal, utan något som slinker ner lätt. Oftast blir det tyvärr så att man går och köper sig en baguette och en kaffe -.- eller någon standard sallad, men här är något som är lite av en blandning av en sallad och lite matig :)

 

Nyttig men smakrik lunch

- Bulgur
- Rödlök
- Ajvar
- Gurka
- Fetaost

Ett äventyrsbad som är tillgängligt för ALLA!

(Bilden är tagen från: http://www.foraldrakraft.se/)

- Det är viktigt för hela Sverige att vi har ett äventyrsbad som är tillgängligt för alla, säger Maria Boije, informationsansvarig för badet.

Smygpremiären var den 7 juni, då företaget Frösunda bjöd in personer som har en fysisk funktionsnedsättning att förhandsprova alla attraktioner. - Sundsvalls kommun har verkligen tänkt till när de byggt det nya äventyrsbadet och erbjuder alla en riktig badupplevelse, oavsett om man har en funktionsnedsättning eller inte.

 

Varför får just Sundsvall Europas mest tillgängliga bad?

- Från 2010 ska alla offentliga byggnader vara tillgängliga enligt de nya reglerna. När det nya badet skulle byggas ville kommunen satsa fullt ut och göra alla attraktioner tillgängliga, säger Maria Boije.

 

Vilken betydelse får det här som turistmål?
- Det är viktigt för Sundsvall, men också för Sverige, att vi har ett äventyrsbad som är tillgängligt för alla. För personer med en funktionsnedsättning kommer detta att vara det nyaste och mest moderna och tillgängliga alternativet. Vi hoppas på att få besökare som normalt inte har möjlighet att besöka ett äventyrsbad.

Hur många besökare räknar det nya badet med?
- Vi räknar att få 400 000 personer på ett år. Här finns något för alla. Himlabadet erbjuder allt från äventyrsbad, vanlig motionssimbassäng, relaxavdelning, ett stort utebad med fyra pooler liksom en multibassäng med höj- och sänkbar botten för rehabilitering, vattenträning och babyssim, säger Maria Boije.

(Bilden är tagen från: http://www.foraldrakraft.se/)

 

Tillgänglighet handlar om så väl mycket mer än att rigga upp ramper? Beroende på vald synsätt vi har på individer som idag utmärker sig från själv normen och vad som anses som standard och normalt styrts idag av härskande ideologier. Redan under upplysningstiden fanns i botten en optimistisk framtidstro, som präglades av en människo - och samhällssyn med tro på det förnuftiga samtalet mellan likvärdiga människor. Jane Brodin tar upp detta att samhället har också och har alltid behov av "socialiserande institutioner" som skolar in människorna i gällande normer och värderingar. Den osäkerhet som finns idag kring vilken kunskapssyn och tankemönster som råder och ska råda, vi är inte medvetna om dessa förrän den börjar synas på ytan. När vi talar om normalitet och avvikelse, kan jag ta upp några motsatser som är värda att tänka igenom:

Önskad - Oönskad
Oumbärlig, Umbärlig
Värdefull -Mindre värd

Functionalist approach - Det extrema funktionalistiska synsättet menar att alla händelser och strukturer i samhället är funktionella. Annars skulle de inte existera!

 

Interpretivist paradigm - Detta paradigm har likheter med det funktionalistiska, men bryr sig mer om att förstå vardagsvärldens betydelse för den sociala processen.

 

Radical structualist paradigm - menar som "radical humanist" att förändring måste ske, men riktar in sig på förändringar inom materialla strukturer och större kategorier av medborgare som tex. ras och socialgrupp.

 

Svar från läsare:

Men texten ger inga svar på de frågor jag som läsare naturligtvis har: Vad är skillnaden mot ett annat äventyrsbad? På vilka sätt har man anpassat miljön för att göra badet tillgängligt? Efter att ha kommit en bit ner i texten läser jag att företaget Frösunda på smygpremiären den 7 juni bjuder in personer som har en FYSISK funktionsnedsättning att förhandsprova alla attraktioner. Än en gång verkar det vara så att man automatiskt sätter likhetstecken mellan funktionsnedsättning och fysisk funktionsnedsättning - mycket vanligt! I texten bör det i så fall inte stå att badet är tillgängligt för ALLA, utan att det är tillgängligt för även för personer med fysiska funktionsnedsättningar. Men det finns ju också andra sorters funktionsnedsättningar, t ex neuropsykiatriska. Som mamma till en pojke med autism upplever jag att dessa oftast glöms bort när man talar tillgänglighet. Det går att tänka till så att även personer med t ex autism får lättare att besöka äventyrsbad. Men då handlar tillgänglighet inte om t ex rullstolsramper utan om helt andra saker, som att erbjuda lugnare miljöer vid vissa tidpunkter, t ex genom att begränsa antalet besökare eller dra ner på ljudvolym i högtalare. Fantastiskt roligt om Himlabadet kan ta emot alla med fysiska funktionsnedsättningar. Men uifrån texten är det alltså oklart (och kanske inte så sannolikt?) att Himlabadet är SÅ himla bra att man även tagit hänsyn till andra funktionsnedsättningar än fysiska.

Detta vill jag lyfta fram i och med att jag håller med fullständigt! Påståenden om saker och ting som verkar så himla bra, som i just detta fallet, ett äventyrsbad som är tillgängligt för alla. De målar upp en fantasivärld som egentligen inte finns där, jag kan själv tycka att de inte riktigt har reflekterat över begreppen och egentligen sett till alla områden. Jag kan hålla med föräldern här att de har inte riktigt svarat på HUR dessa funktionshindrade barn ska få ta plats! Barn och ungdomar med en funktionsnedsättning eller handikapp vill bli ikluderade och behndlas lika, precis som alla andra barn, ingen vill bli särbehandlad pga att du är den du är, det vill inte ens du!

 

Vi bedömer barn efter tidens måttstock, för hur ett barn ska se ut och hur ett barn ska vara, hur det ska uppföra sig . En plats för alla ska vara en plats där det finns bra förutsättningar för alla och där personal har stor och bred kompetens att de kan förbereda för att en plats för alla, ska vara just en plats för alla. Detta skriver jag pga av min kommande roll som pedagog och också människokännare...men att även i andra sammanhang är det oerhört viktigt att diskutera och fundera över sådant här, inte bara lärare och pedagoger, utan överallt! För att det också ska vara en plats för alla, så måste vi sluta tala om normalitet och avvikelser som något negativt och lyfta fram olikheter som något värdefullt och positivt!

 

En flexibel plats där barn och vuxna kan mötas, kan bli verklighet, men då gäller det också att engagera sig i stora utmaningar av etablerade synsätt!

Det senaste inom bebisporträtt är att ta foton när barnen bara är några dagar gamla – och sover.

 

Första gången jag läste om detta så trodde jag att det var dockor! För visst ser det ut som dockor? Men då jag läste vidare så visade sig tydligen att så var inte fallet:

Systrarna Tracy Raver och Kelley Ryden satte i gång trenden och släpper nu en bok med 70 sovande bebisar. Boken (Sleeping Beauties- Newborn in  Dreamland) släpps efter en tv-intervju där deras bilder visades upp, detta har nu spridits som ett löpband på YouTube. Systrarnas knep för att få bebisarna att sova: "Se till att de är rejält mätta." haha, tyckte jag var lite sött.

 

Kolla in deras underbara konstverk här!

 

Bilder: alltombarn.se

Tror ni detta är sant?

Bild från: aftonbladet.se

Pojke, 2 år röker 2 paket om dagen!

Lilla Adi kommer nog de flesta ihåg och jag måste bara påpeka och lägga upp detta igen!

 

Pojken upplever exakt samma effekter såsom rökare runt om i världen känner, just abstinens! Detta är något så fruktansvärt att se! Man blir äcklad, förvriden och chockerad av att se sådant här!

Detta får en själv att fundera över sig själv som rökare! Det fick mig en och annan tankeställare i alla fall, rökte inte under hela dagen pga detta klick! Men sedan försvinner denna ångest och så tar man och tänder en ny... kanske borde titta på denna video varje dag jag vaknar?

Min studentmugg! With a twist ;) Nu är jag redo för alla tidiga basgruppsarbeten! Ska sitta på morgonen med en fet gosig tröja och bara njuta av vintern =) Tycker min lätt är hetast och mest personlig.. Vet att dessa har funnits ett tag, men byter ut min termos hemma som känns så onödig och klumpig i väskan just nu...denna känns smidigare...

Njut av vintern gott folk! Även om den är kall! Ta på er varma kläder och sluta klaga ;)

Vad gör man när mörkret faller över en? Vad gör man när energin är så låg att man inte orkar längre? De senaste veckorna har min enegri legat på noll och jag behöver verkligen en riktig wake-up-call!

 

Dags för en återställare kanske?

Tips för studenter som pluggar: (även andra knattar också såklart)

• Ät mycket frukt och vitaminer! Behöver allt som vikan komma ut just nu, jag har börjat äta b-vitaminer efter måltiden ochkan faktiskt säga att jag känner en ren förändring i kroppen, detfysiska hänger med mer! B - och D-vitamin är vitaminer som kroppen oftainte får i sig tillräckligt av genom vår kost. Satsa på detta!

• Var i nuet! - med detta menar jag att leva dag fördag, fokusera dig på vad du ska göra för stunden. Alla dessa måsten somsätter sprickor i huvudet på en kommer göra en galen till slut! Dessa måsten, måste inte finnas!Jag vet att det är lättare sagt en gjort... Men det hjälper verkligenatt tänka så! Själv cirkulerar mitt liv runt alla dessa måsten, någotjag kämpar med varje dag och försöker motverka! Hur får vi väck allamåsten som studenter? Men att verkligen försöka stöta ifrån sig ochinte tänka på vad man ska göra till helgen, eller den tvättiden manverkligen måste ta! Du är värd att koppla bort dig en stund!

• Träning så klart! - När musklerna används aktivt friges endorfiner,dvs kroppens eget morfin, som gör dig på gott humör och avspänd. Detgäller exempelvis vid motion, yoga, meditation och sådant som är kul.Man märker ju faktiskt av det! Efter ett lagom träningspass är du merpigg och allert! Det gäller ju bara att ta det där steget att ta sigtill gymmet eller träningen! Det kanske inte faller sig så lätt att gådit om man nu inte har den här lilla extra energin... Det jag harförsökt göra då jag "tvingar" iväg mig själv när både tröttheten ochhumöret faller in, är att jag belönar mig själv på något sätt! Detfungerar faktiskt, men det måste vara något konkret! Efterträningspasset, får du unna dig ett klädesplagg, en utekväll, något duhar varit sugen på länge osv.

• Var mindre självupptagen - tänk på något annat - läggerdu din energi på annat ett tag, tex. hjälper en vän med flytten,lyssnar på någon som kan behöva prata ut, allt för att få bort fokusfrån dig själv just nu! Du blir engagerad, men du ska inte bli förengagerad så det tar bort fokus helt! Jag mår mycket bättre då jagtänker på andra och är till för mina nära och kära! Detta gör migpiggare!

• Gå till sängs och stig upp varje dag på samma tidpunkter - Föross som har sömnsvårigheter brister det här totalt, jag har själv haftsömnsvårigheter i flera års tid nu, det har blivit en livsstil för mig.Vilket också gör att när jag väl reflekterar över det, så låser detfast!

• Ät regelbundet - Ät frukost, lunch och middag.Eller ät hellre flera gånger om dagen, men i små doser. Äter du inte såär det inte konstigt att du inte har någon energi! (och det ska kommafrån mig) haha Äter du sunt, så får du inte heller problem med magen iframtiden. Jag har själv problem med magen och med tröttheten, så dettaär något för mig att tänka igenom extra mycket!

• Acceptera att du ibland faller för en frestelse - kanvara allt från att ta den där godisbiten till att komma in i ett visstmönster man inte mår så bra av... Tänk så här: 'Det är okej att jagkänner så här nu, eller att jag gör så här nu.' Så länge det inte bliren rytm av det.

• Bestäm själv över din tid - det är du som bestämmer! Det är ditt liv och dina måsten! Ingen annans!

• Prioritering är en nödvändighet! - Om man tänkerefter är hela ens liv en kalender! Jag skulle inte kunna leva utan mini alla fall, nu kanske det låter som jag är jättestrukturerad! hehe Mensanningen är den att skriver du ner det, gör du det också! Finns dendär bara i luften, så glömmer man lätt bort det eller skiter i det! Omvi då ska gå tillbaka till studier... Säg nej till arbetsuppgifter som inte rör det du håller på med! Ta inte på dig andras skit! Gör det du ska, din del! (också lättare sagt än gjort för oss engagerade). Avbryt mötenav något slag som inte leder till något. Eviga basgruppsarbeten,projektarbeten där man inte kommer någon vart! Bättre att säga till änatt hålla käft! Koncentrera dig på det som du är bäst på. Vissamänniskor har lättare för sig att läsa, andra för att skriva, dela dåupp arbeten (om det är i grupp man arbetar i) mycket mer effektivt! Skriv upp!Gör en mindmap, anteckna, det du känns är bäst för dig! Detta gör attdu har en överskådlig bild av vad som ska göras under en viss dag ellervecka. Tänk långsiktigt i måttliga mängder! Nu menar jag inteatt du ska tänka på alla dessa måsten igen! Utan mer bit för bit. Fårdu en uppgift ska du tänka, vad vill jag med detta? Vad är målet? Ochhur ska jag ta mig dit? Ha en planering och struktur på det hela.



• STRESSA INTE! - Människor! Hur många gånger ska manbehöva säga till en människa att stanna upp? Jag får själv tänka eftervad fan det är jag håller på med. Är du stressad själv, så kommer detsäkerligen smitta av sig på andra! Undvik stress så mycket som möjligt!Jag är mycket medveten om att vi idag lever i ett tidskrävandesamhälle, men jag har verkligen satt ner foten för detta! Stressenkommer bli vår död! Den är värre än tobaken och alkoholen! Börja medsmåsaker: spring inte efter bussen! (det kommer en ny) gå inte i rasktakt då du inte har en tid att passa (gångsrytmen lever vidare trotsatt du inte har en tid att passa) hetsa inte upp dig på morgonen (hardu glömt något eller att det blir någon utdragning, skit i det) Jag harverkligen lärt mig det den hårda vägen! Stress no more!

• Sluta röka, dricka alkohol och koffein -  jag kaninte påstå att jag menar att man ska sluta helt! Minska bara ner det,är det verkligen nödvändigt att jag dricker den här colan nu? Ellerröker den här ciggen exakt nu? Dessa ting gör att du både har svårareatt somna om nätterna, rastlös och tröttare! Du blir inte piggare avatt dricka kaffe! Det är en båg! Jag har börjat avstå från kaffe heltoch hållet. Som student vet jag själv att det kan vara hur gott somhelst med en kaffe kl 7-8 på morgonen innan man sätter sig på den därlåånga föreläsningen! Men det hjälper ju inte ett skvatt! Jag harintalat mig själv att jag inte behöver det längre helt enkelt...

• Ta ett varmt bad! - Klassiker! Det varma badet göratt kroppstemperaturen ökar under en period varefter den sjunker igenoch därmed tror kroppen att det är dags att sova. Det är enligtforskarna en signal som gör att kroppen försätts i ”sleep mode”. Synd för den som inte har badkar då :(

• Ta en promenad innan läggdags - Detta fungerarfaktiskt! Då det har mörknat lite ute, på med varma kläder och gå ensväng runt kvarteret! Innan jag flyttade, gjorde jag detta dagligen medmin mormor, både för hennes egen skull och för min. Och visst funkadedet, jag blev mycket mer avslappnad och hade lättare för att somna!