¬ "Ska vi lägga ner svensk pedagogisk forskning?"
2012-03-24 @ 15:26:42
Direktlänk
Forskning/teorier
Kommentera här (0)
På bloggen 'Jans syrliga karameller' skrevs för ett bra tag sedan (februari) om svensk forskning, där man menar att diskussionen om kvalitativ eller kvantitativ forskning återigen tas upp, specifikt inom pedagogiken (lärarutbildningen). Inte bara tar detta upp en 'trovärdighetsfråga' utan också får mig som student att reflektera över den forskning vi deltar eller tillåts delta i, hur kommer jag som snart nyexaminerad lärare att bli sedd? Vem kommer "förlita" sig på mig? Är svensk pedagogisk forskning tillräcklig objektiv och trovärdig?
I Pedagogiska magasinet lyftte de fram frågan som såhär: Den svenska skolforskningen är inte tillräckligt nyttig för att motivera alla pengar som satsas på den, skriver gymnasieläraren Jan Lenander på sin blogg. Vad tycker ni andra? Är forskningen tillräckligt nyttig? Kan man ens ställa krav på att den ska vara det?
För att då påbörja ett svar eller ta ställning till titelns fråga: Nej för sjutton! Vi ska absolut INTE lägga ner svensk pedagogisk forskning, enbart för att den anses som svag? Eller vad är snarare "problemet" här? Jag tror att ett problematiskt hinder som brukar anges av lärare är både att de inte känner igen forskningen i sin egen verksamhet, vilket leder till att lärare anser att de inte behöver vetenskaplig forskning! Att forskningsrapporter är svåra att förstå, tex. ord och begrepp som är främmande för den som inte är en van läsare av vetenskap forskning, är kanske något man också bör reflektera över? Då det kommer till kvalitativa/kvantitativa undersökningar, så är oftast kvalitativa metoder vanligast inom pedagogiken, vilket jag tycker är synd, det ena ska varken utesluta det andra. En studie kanske varken är rent kvantitativ respektive kvalitativ är något som Staffan Stukat (2005) lyfter fram, utan möjligtvis en slags mellanform?
Det finns ett större krav idag på forskningens urval, generalisering och objektivitet. Det är många som tar upp att forskning ska behandla skolfrågor på en samhällelig nivå och bedrivas av "riktiga" forskare. Forskning hjälper lärare att distansera sig från den pedagogiska verksamhet han/hon dagligen möter och är en del av. Forskningen är oerhört viktig! Praktikerna/lärarna menar att forskningen inte stämmer överens med realiteten. Jag tror att länken som bör utvecklas vidare här är samverkan mellan lärare och forskare och att även alltfler lärare forskar i sin egen praktik. Forskare och praktiker behöver varandra!
I Pedagogiska magasinet lyftte de fram frågan som såhär: Den svenska skolforskningen är inte tillräckligt nyttig för att motivera alla pengar som satsas på den, skriver gymnasieläraren Jan Lenander på sin blogg. Vad tycker ni andra? Är forskningen tillräckligt nyttig? Kan man ens ställa krav på att den ska vara det?
För att då påbörja ett svar eller ta ställning till titelns fråga: Nej för sjutton! Vi ska absolut INTE lägga ner svensk pedagogisk forskning, enbart för att den anses som svag? Eller vad är snarare "problemet" här? Jag tror att ett problematiskt hinder som brukar anges av lärare är både att de inte känner igen forskningen i sin egen verksamhet, vilket leder till att lärare anser att de inte behöver vetenskaplig forskning! Att forskningsrapporter är svåra att förstå, tex. ord och begrepp som är främmande för den som inte är en van läsare av vetenskap forskning, är kanske något man också bör reflektera över? Då det kommer till kvalitativa/kvantitativa undersökningar, så är oftast kvalitativa metoder vanligast inom pedagogiken, vilket jag tycker är synd, det ena ska varken utesluta det andra. En studie kanske varken är rent kvantitativ respektive kvalitativ är något som Staffan Stukat (2005) lyfter fram, utan möjligtvis en slags mellanform?
Det finns ett större krav idag på forskningens urval, generalisering och objektivitet. Det är många som tar upp att forskning ska behandla skolfrågor på en samhällelig nivå och bedrivas av "riktiga" forskare. Forskning hjälper lärare att distansera sig från den pedagogiska verksamhet han/hon dagligen möter och är en del av. Forskningen är oerhört viktig! Praktikerna/lärarna menar att forskningen inte stämmer överens med realiteten. Jag tror att länken som bör utvecklas vidare här är samverkan mellan lärare och forskare och att även alltfler lärare forskar i sin egen praktik. Forskare och praktiker behöver varandra!
¬ Forskning är blott en förvirrad samling fakta
2011-12-07 @ 22:50:25
Direktlänk
Forskning/teorier
Kommentera här (0)
Litteratur efter litteratur, forskning efter forskning. Känns som jag drunknar i böcker just nu! Och svårare blir det då jag verkligen tycker om att läsa!

Vad ska jag välja? Vad bör jag sortera ut och vad bör uteslutas? Här gäller det för mig att vara rejält källkritisk.

Omfattningen av källmaterial krävs att du sorterar ut och analyserar över både tillgänglighet och nödvändighet, dvs, både den tid du har till ditt förfogande men också vad som är väsentlig forskning. Med väsentlig menar jag, hur åtkomlig är forskningen för dig, även hur uppdaterad den är, det finns inget som inte säger att du kan komplettera med nya uppgifter och forskning, men vad kan just denna specifika forskning bidra med för just din studie? Det är inte enkelt att sålla ut då det finns otroligt mycket, man hinner inte gå igenom allt!

Här är några tips på vägen vad man kan tänka på:
- Sekundär/primärkälla? En sekundärkälla kan exempelvis vara olika slags artiklar och en källa som man bygger vidare på primära källor som mer eller mindre är ursprungliga källor. En primärkälla är en källa som man oftast fått tag i under studiens gång.
- Stödjer andra källor eller forskare detta material/undersökning?
- Vilken typ av källa handlar det om egentligen? Med andra ord, vad syftar källan till? Vad talar källan egentligen om för oss? Vem är upphovsmannen?
- Har forskaren varit en observatör gällande området? Är forskaren en expert?
- Hur långt tid har passerat sig från själva undersökningen tills transkiberandet av den?
(Samtlig information har jag tagit til mig från både; Metodpraktikan, Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap och Introduktion till forskningsmetodik)
Litteratur efter litteratur, forskning efter forskning. Känns som jag drunknar i böcker just nu! Och svårare blir det då jag verkligen tycker om att läsa!

Vad ska jag välja? Vad bör jag sortera ut och vad bör uteslutas? Här gäller det för mig att vara rejält källkritisk.

Omfattningen av källmaterial krävs att du sorterar ut och analyserar över både tillgänglighet och nödvändighet, dvs, både den tid du har till ditt förfogande men också vad som är väsentlig forskning. Med väsentlig menar jag, hur åtkomlig är forskningen för dig, även hur uppdaterad den är, det finns inget som inte säger att du kan komplettera med nya uppgifter och forskning, men vad kan just denna specifika forskning bidra med för just din studie? Det är inte enkelt att sålla ut då det finns otroligt mycket, man hinner inte gå igenom allt!

Här är några tips på vägen vad man kan tänka på:
- Sekundär/primärkälla? En sekundärkälla kan exempelvis vara olika slags artiklar och en källa som man bygger vidare på primära källor som mer eller mindre är ursprungliga källor. En primärkälla är en källa som man oftast fått tag i under studiens gång.
- Stödjer andra källor eller forskare detta material/undersökning?
- Vilken typ av källa handlar det om egentligen? Med andra ord, vad syftar källan till? Vad talar källan egentligen om för oss? Vem är upphovsmannen?
- Har forskaren varit en observatör gällande området? Är forskaren en expert?
- Hur långt tid har passerat sig från själva undersökningen tills transkiberandet av den?
(Samtlig information har jag tagit til mig från både; Metodpraktikan, Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap och Introduktion till forskningsmetodik)
