Böcker – kategorier:

Pekbok – ingen berättelse

Bilderbok – ord och bild

Bildberättelser – helt utan ord eller ytterst få ord, mest bilder

Illustrerad småbarnsbok – talar för sig självt

 

1. ATT LÄRA BARNET BEHÄRSKA SPRÅKET

2. ATT ORIENTERA BARNET I TID OCH RUM

3. ATT ORIENTERA BARNET SOCIALT, DVS BYGGA UPP ÖNSKVÄRDA FÖRESTÄLLNINGAR

OM DEN ENSKILDES FÖRHÅLLANDE TILL SIN OMGIVNING

 

Att barnlitteraturen och läsning för yngre förskolebarn är viktigt för att bygga barnens utvecklande förmågor är inte direkt en nyhet. Forskning som gjordes på 1970-1980-talet synliggjorde barnens språkliga fenomen kring skriftspråkande och att dessa områden kan ugöra en riskfaktor till att senaste komma att utveckla läs-och skrivsvårigheter. Detta menar alltså Clays och andra forskare att barn allmänt verkar dra fördel av tidigt möte med skritspråk. (Eriksen Hagtvet, 2004)

Pedagogen måste ha en god teoretisk kunskap för att kunna möta det praktiska på ett teoretiskt reflekterande och kreativt sätt. Pedagogiska åtgärder bildas i mötet mellan barnet, pedagogen och aktiviteten. Det är med respekt för det unika i de pedagogiska ögonblicken, att kvaliteten också möts och bestäms av bland annat pedagogens teoretiska kunskap och av hans eller hennes förståelse för barnets behov.

När barnen tex. ska knäcka den alfabetiska koden. Talen kan då indelade språkljud (fonem) som kan kopplas till bestämda bokstäver och bokstavskombinationer (grafem).

Att intelligens av något slag skulle vara avgörande för att barn skulle utveckla sig som tidiga läsare är ej faktum. Att barnet helt enkelt ”vara helt ointresserad” av att lära sig läsa vid en viss ålder. Helt avgörande är emellertid socioemotionella faktorer hos barnet, omgivningen engagemang och metoder, och samspel mellan barnets förutsättningar och de vuxnas påverkan. Pedagoger kan skapa motivation, men de kan inte göra mycket åt bristen av koncentration och motivation.  För att ge en positiv effekt, ska stimuleringen väcka barnens intresse. Om stimuleringen inte ”fångar” barnen, bör man antagligen välja en annan didaktisk infallsvinkel eller helt enkelt göra någonting annat under en period.

Barnet förväntas dels att utforska miljön utifrån sina egna behov, intressen och nyfikenhet, dels att anpassa sig, ta till sig och bearbeta de normer och värderingar som är grundpelarna i vårt samhälle.

Konstruktivistisk syn

Barnet lär sig bäst när det aktivt handlar och utforskar. Kunskapen går "genom handen till huvudet."

Den vuxne har ansvar för att ge kunskap och erfarenhet till barnet på ett sådant sätt att pedagogisk verksamhet förankras i det enskilda barnets intresse och behov. Att ha en uppfattning om barnets lärandestrategier.

Utvecklingen "går inte först" och skapar förutsättningar för lärande, utan utvecklingen sker efter undervisning och lärande och är därmed beroende av pedagogiken.  Piaget fokuserar på dialogens betydelse för att kunna utforska världen.

Fonologisk teori: "Man säger ljuden och skriver dem"

Tex. "ESTEOER BEÅTE" (en stor båt)