Till och med High-fives har förbjudits!

Ett tidigare ingrepp i flertal skolor omkring i USA har man infört regler mot kramar mellan personal och elever, detta just för att skydda barnen mot sexuella övergrepp och även anklagelser mot lärare och pedagoger. Men att man nu infört denna regler emellan barnen verkar väldigt moraliskt lagt. Även vänskapskramar i alla former har förbjudits! Eleverna på skolan kan inte längre hälsa på varandra! Då blir de avstängda? Jag kan tänka mig att denna nya regel har mött ganska mycket kritik från säkert både föräldrar och elever. Hur barn och ungdomar idag hälsar är en genrationsfråga i sig tycker jag. I vissa länder är det mer vanligt att man skakar hand, att man håller en viss distans, medan i andra länder slänger man sig över personen och man överfalls av pussar! Men ska detta verkligen vara nödvändigt?

 

Till CBS säger en förälder:
– "Nu är det en sanitär skola, där man måste ha distans till varandra. Det är inte så en skola ska vara."

Vad är detta egentligen? Jag kan tala om att när jag läste detta så gapade jag bara...det låter helt ologiskt i mina öron. Visserligen förstår jag att vi måste värna om barns säkerhet, men på detta sätt? Beröring, närhet och fysisk kontakt är något som är del av människan och som vi människor behöver! Det jag kan ställa mig mot här är att USA har alltid sådana överextrema åtgärder då det gäller skolverksamheterna...och vi vet ju att det trots allt är ett annat system i USA än vad det är i Sverige, säkerhetsåtgärderna där är höga och något man hela tiden satsar på, men detta tar ju ändå priset!

Vart ställer ni er till detta? Vill man ha sitt barn på en skola där beröring inte är tillåtet?

Professorn: "Hon är mer än bara smart och duktig"

På bilden syns flickan och hennes moder :)

(Bilden är tagen från: http://m.gmgrd.co.uk)


Tvåriga Karina Oakley - Storbritannien är ska snart fylla 3 år och är bland de 0,03 procent mest intelligenta barnen i för sin ålder och har samma IQ som fysikern Stephen Hawking och Microsoft-grundaren Bill Gates. Så det du använder till din dator kunde lika gärna gjorts av en 2 åring?

Karinas mamma Charlotte Fraser lät Professor Joan Freeman, specialist på utbildningspsykologi, göra ett intelligenstest på Karina. Då vänninor påpekat hur klipsk och smart hennes dotter är, tänkte hon varför inte?

På frågan ”Vad använder du dina ögon till?” svarade flickan:

”Man stänger dem för att sova”

”Man sätter sina kontaktlinser på dem”.


(Bilden är tagen från: http://a.abcnews.com/)

Varför är flickan så intelligent?

– Jag har varit hemma med henne i nästan tre år, jag har alltid pratat mycket med henne, och alltid svarat på hennes frågor.

– Vi gör många saker, vi går till parken och vi är med i olika grupper. Jag vet inte om det beror på det, kombinerat med något hon föddes med, säger mamman.

ADHD som står för (attention-deficit/hyperactivity disorder) och är en beteendestörning som utmärks av koncentrationssvårigheter, bristande uppmärksamhet och hyperaktivitet. Det antas att 3–5 procent av alla barn i Sverige har ADHD.

Orsakerna till ADHD har diskuterats länge. Enligt vissa beror störningen på sociala faktorer, exempelvis bristande intresse från föräldrarnas sida. Fler och fler studier har dock pekat mot genetiska faktorer. Den nya brittiska studien är det hittills säkraste beviset för att generna spelar en avgörande roll.

(Bilden är tagen från: http://ss11i01.stream.ip-only.net/)

366 barn i ny studie

De första direkta bevisen för att beteendestörningen ADHD har genetisk grund, har upptäckts av brittiska forskare. Den främsta orsaken är ett överskott på "trasiga" gener. Med "trasiga" gener avses en viss typ av sällsynta genvarianter där antingen en hel DNA-sekvens gått förlorad, alternativt dubbelkopierats. Effekten blir att genernas funktion störs eller avbryts. Forskarna, som publicerar sina resultat i den medicinska tidskriften The Lancet, har granskat arvsmassan hos 366 barn med diagnosen ADHD, och jämfört dessa med en kontrollgrupp med barn utan störningar. De fann att de sällsynta genvarianterna, på fackspråk kallade CNV (copy number variants), var nästan dubbelt så frekventa hos ADHD-barnen.

 

Oskar ber sin dagisfröken hjälpa honom att ta på sig sina stövlar innan han ska gå ut. De är jättebesvärliga att ta på sig och fröken måste verkligen göra världens ansträngning för att utföra uppdraget. När stövlarna äntligen är på säger Oskar: "De sitter på fel fot!"

Fröken tror inte sina ögon när hon konstaterar att det är som Oskar säger, stövlarna sitter faktiskt fel. Hon drar som en dåre i 3 minuter för att ta av dem och börjar om från början med en superansträngning för att sätta på dem igen. Då Säger Oskar: "Det är inte mina stövlar!

Fröken andas djupt och lägger locket på känslorna för att inte skada lilla Oskar som tittar på henne med fiskblick. "Ok, säger hon, vi tar av dem" Och sätter igång med samma träning som tidigare. "Varför sa du inte tidigare, säger hon när hon är klar" Oskar svarar då: "Det är inte mina stövlar, det är brorsans, men mamma vill att jag ska ha dem"

 

Fröken börjar gråta med mycket behärskat, fast bestämt sätter hon på stövlarna för en tredje gång. Sedan lyfter hon upp Oskar, sätter på honom jacka, mössa och halsduk och frågar: "Var är dina vantar?"

"Jag la dem i stövlarna!"

Bilden är fotad av mig och lånas EJ utan min tillåtelse.

Alla stulna bilder anmäls!

Dags att ta steget vidare nu känner jag.
Vissa har musik, fotboll eller något annat som intresse, själv har jag barn! Kanske låter väldigt skumt, men vi alla känner en passion för något specifikt och att vi alla är bra på något! Själv känner jag att jag behärskar barn, unga och dess utveckling! Ah kort och gott, behöver inte skriva så mycket mer, ganska klasklart va? Låter det intressant? Eller känner du någon som skulle tycka att det vore något läsvärt, ja då får ni gärna tipsa :)

GOOD MORNING SUNSHINE!

Ah nu kom den, den "efterlängtade" förkylningen! Hostattacker som går ner till lungorna är gött också har jag hört! Så himla typiskt nu mitt inne på vfu-veckorna. Ablöö inte så konstigt heller kanske med tanken på att jag torkat näsor den senaste veckan, får stanna hemma idag och missbruka all preparat som finns och hoppas att jag känner mig bättre imorn!

Hur kommer det sig alltid att man som student alltid får så fruktansvärd ångest så fort man bli sjuk? Eller då man missar ett seminarie som man verkligen var tvungen att gå på, en jätteintressant föreläsning? Jag är en av dem i alla fall. Vet inte om det är lite de här tänket man fått med sig av vissa kursledare "är ni sjuka får ni skylla er själva, det är er plikt att ni ska vara här, men är ni borta så synd för er." Man tillåter sig själv inte att få vara sjuk i ens en gång! Hur kul är det att komma till en arbetsplats och ha hostattacker var 3:e minut? Funkar ju inte riktigt heller och sedan dessutom ska vi inte snacka om bakterierisken! Arbetslaget blir nog inte så glada direkt om man smittar ner dem...ne, det är en svår linje att bryta alltså...

 

Jag känner mig fruktansvärd dum och har nästan dåligt samvete. Får fruktansvärt ont i magen till och med. Men varför egentligen? Är det tidspressen som trycker på nu igen? Att jag inte ska hinna med? Eller är jag orolig för vad andra ställer sig? Man kan ju inte hjälpa att man blir sjuk! Du kan inte styra över det och måste tillåta dig själv att vila ut, därför kroppen till slut brister och allting "bryter ut"....Speciellt inte då jag befinner mig på en förskola, jag är extremt känslig gentemot förkylningar, kan sitta en gubbe bredvid mig på bussen och då vet jag direkt att nästa vecka kommer näsan börja rinna och så är det bara! Men tack och lov finns det varmt vatten så man kan dricka te, nässpray och ja allt möjligt! Så ska försöka att inte oroa mig utan idag är soffan min!