Nätmobbning är något som förekommer dagligen, inte nog med att vissa ungdomar ska behöva oroa sig då de både går till och hem från skolan, men att även bli förföljd, trakasserad på sin fritid i sitt eget hem. Detta är otroligt viktig att ta upp och ännu viktigare att vi startar och påbörjar att satsa på detta mer!


Bara för att nämna några:

- Ryktesspridning och skvaller på nätet
- Bråk och konflikter som kommer till skolan och utanför skolan
- Olämpliga eller kränkande bilder


Bild: dn.se


Jag vet att då jag själv gick i grundskolan föregick detta hela tiden och vissa lärare blundade trots att de själva såg med egna ögon vad som försegick! "Mobbad? Det har jag inte märkt" Jag vet inte om detta kan handla om att man som lärare inte känner sig tillräckligt hemma på området, ytterligare en ännu stark anledning på att satsa på att utveckla kunskap, erfarenheter och förståelse kring detta. Kan också handla om en bristvara på att lärare idag känner sig hjälplösa och inte vet vart de ska börja och därför istället låter bli. Idag märker man allt tydligen att lärare är ensama! Arbetslagen är splittrade och det är tufft att stå emot något på egna ben då man inte får stöd av sina kollegor!


På Nexpo finns konkreta råd och vertyg och de arbetar för att motarbeta mobbning och kränkningar på nätet. Alltså handlar det om pedagogiska föreläsningar för både elever, föräldrar och pedagoger.


Friends är också en känd organisation, vilket vi både känner igen från reklam på tv och annan spridning i media, där de arbetar långsiktigt genom både utbildning, rådgivning och opinionsbildning för att öka kunskap och engagemang hos vuxna och barn.

Innehåll och arbetssätt

Även om det är vanligast att pedagoger dokumenterar eller skriver ner vad de har hunnit med i sin planering för att själva kunna hålla koll och berätta för varandra, men också även vad som fängslat och intresserar barnen. Att man oftast dokumenterar via bilder för att sedan sätta upp på väggen är en vanlig del utav förskolans arbete. Där kan dem som vill ta del av vad som händer på förskolan. Om jag utgår från min nuvarande vfu-plats, har de bilder ute i tamburen på barnen då de genomför en viss aktivitet, detta kompletterat med text. Det kan tex stå ”Lisa utforskar gården med cykel” osv. Pedagogisk dokumentation framgås som viktig för att synliggöra förskolans verksamhet, detta tar Hillevi Lenz Taguchi upp i boken Varför pedagogisk forskning? Dokumentationen är ett viktigt underlag kring bedömningen av verksamhetens kvalitet och utvecklingsbehov.

 

Vad som förändrats i överlag när det gäller barnsyn är vårt sätt att forska och beskriva om barns lärande och utveckling. Barn beskrivs idag i den västerländska kulturen som kompetenta medaktörer i en ständig föränderlig värld. Att fånga dessa episoder från förskolans vardag, alltså barnens vardag är viktiga. I Reggio Emilia är dokumentationens viktigaste uppgift att synliggöra barnen som rika, kompetenta och aktivt kunskapande subjekt, samt att utgöra utgångspunkten för barnens fortsatta utforskande och kunskapsskapande. (Lenz Taguchi, 1997) Det konstruktionistiska synsättet, där man ser allt, miljön och förhållningssättet till barnen som något föränderligt, att man tillsammans med andra alltid är delaktig i den förändringen, medvetet såväl som omedvetet. (Lenz Taguchi, 1997i) Att se barnet som subjekt och inte som ett objekt. (Lenz Taguchi, 1997) I ett konstruktionistiskt perspektiv ses barnsyn och förhållningssätt som något som är föränderligt. Att ha en pragmatisk hållning till sitt arbete som pedagog innebär att man i ett konstruktionistisk perspektiv ser sin roll som föränderlig och att man har ett mål med sitt arbete.

 

Enligt Hillevi är syftet med pedagogisk dokumentation ett sätt att förstå och synliggöra dessa samhälleliga och sociala konstruktioner, detta så att man som pedagog kan öppna sig för nya konstruktioner. (Lenz Taguchi, 1997) Det finns mängder olika sätt att dokumentera på, vissa pedagoger föredrar att skriva ner, intervjua barnen, andra kanske föredrar att fotografera. Vad är syftet? Är huvudsyftet enbart för pedagogens vinning? Barnen måste ges tillfälle till att dokumentera sina föreställningar och erfarenheter. Att göra barnen delaktiga i den dokumentation som råder på förskolan, detta anser jag vara utav pedagogisk form. Det kan vara så som att barnen själva få vara med att dokumentera matlistan eller att hjälpa till och skriva ut bilder osv. Barns variation och sätt att tänka kan bli tydligare i form av barnens egen dokumentation. Att låta barnen få se bilder då de arbetat med ett visst tema, eller att själva få prova på att ta bilder eller att gå tillbaka och tillsammans läsa och studera barnens tankar sedan innan. ”Vad gjorde vi här?” ”Tänka om sitt eget tänkande” (Johansson & Pramling Samuelsson, 2003, s. 87)Detta kan göra att barnen får syn på sina egna tankar igen och försätta sitt tänkande. (Lenz Taguchi, 1997)

Att genom dokumentation också få syn på sig själv som pedagog är lärorikt. Pedagogisk dokumentation är ett kollektivt arbetsverktyg som bygger på ett gemensamt reflektionsarbete, barnen emellan, men också mellan pedagoger, föräldrar och förskolans verksamhet. (Lenz Taguchi, 1997, s15) Detta kan hjälpa oss att få syn på dessa individuella och gemensamma utryck från barnen. Hillevi uttrycker sig på så vis att hon ser pedagogisk dokumentation som ett förhållningssätt och en kommunikation.

 

”Om man säger ett och samma ord lyckas man ändå inte ge ordet samma betydelse för andra som för en själv” (Lenz Taguchi, 1997) Detta kan vara en bra anledning till att dokumentera, barn och pedagoger sinsemellan. När pedagoger tar vara på barns intressen och idéer och även får barnen att tala och reflektera, blir vad och hur de erfar synligt. Hur kan vi synliggöra barns tankar genom dokumentation? Det är vi pedagoger som ska utmana och stimulera barnens tankar och intressen. Läroplanen strävar efter att barn ska utveckla sin förmåga, att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar (lpfö 98, s.11) Att lyfta fram ett barns uppfattning av något som spännande! Att låta barnet berätta mer om sin uppfattning, detta göra att barnet får reflektera mer och också dela med sig till andra barn och tvärtom. Men vi får inte glömma att det är vi som pedagoger utmanar barnen till att tänka om sina föreställningar och får dem att reflektera vidare, vi behövs! Barnet skapar själv sin kunskap utifrån sina egna erfarenheter. Varje barns väg till kunskap är unik, precis som barnet är unikt. Barnet ska själva få ta makt över sitt eget lärande. (Lenz Taguchi, 1997) Det är barnet som ett subjekt som ska stå i centrum för förskolans verksamhet.

 

Det som Foucault kallar diskurser, sättet att uttrycka och tala om något, om tex. barnuppfostran eller barnsyn. Den barnsyn som de flesta ”tror” på eller som dominerar massmedia och samhället kallas för diskursiv regim. (Lenz Taguchi, 1997) I ordet regim ligger en tydlig maktaspekt, detta menar Foucault till stor del utesluter olika sätt att förstå och tolka världen. Det är viktigt att vi som pedagoger är medvetna om att vi alltid deltar i ett maktspel.

 

Enligt modernitetens vetenskapliga ideal ska vetenskapsmannen förhålla sig objektiv till det man undersöker. ”Pedagoger ska ta emot bollen som barnen kastar och kasta tillbaka den på ett sådant sätt att barnet fortfarande vill vara med i spelet” (Lenz Taguchi, 1997) Loris Malaguzzis metafor. Att ta ”ett steg tillbaka” kan ses som ett mer passivt förhållningssätt, men betyder detta att man som pedagog inte är aktiv? Karin Furness hävdar att pedagogen är mer aktiv än någonsin vid dokumentation. Det är inte pedagogen som enbart sitter vid sidan av och antecknar vi talar om utan en pedagog som är med, delaktig och uppmärksam.

 

”Är man kristen kan man inte förstå världen som en muslim” (Lenz Taguchi, 1997) Det kanske inte räcker med att uppleva en bild av en insekt, barnen måste få föreställa sig, reflektera och dokumentera för att få syn på sin egen och kamraters föreställningar. Barn tillägnar sig etiska värden och normer främst genom konkreta upplevelser (lpfö 98, s. 5) Mötet mellan ögat (som är riktad mot tex. en insekt) hjärnan (full med tankar, frågeställningar och teorier om den här insekten) och handen (som försöker omsätta hjärnans tankar och ögats bilder till en egen förståelse av hur det är att vara mask och gräva gångar). Detta menar Hillevi är en meningsskapande läroprocess. (Lenz Taguchi, 1997,) ”Jag är ingen åskådare, jag är involverad” (Lenz Taguchi, 1997) Kunskap via kroppen. Inlärning är ett samspel mellan kroppen och omvärlden och inte bara en ren intellektuell process.

Är det bara jag som känner att man ÄTER HELA TIDEN när vintern kommer eller då det är vinter? Hur som helst, tråkig lunch, mat är ingenting för mig så svampbob gjorde det roligare för mig idag....och vet inte om det är jag som bara inbillar mig men toasten var grymt mycket godare idag än vanligtvis? :P hahah

Sedan har jag försökt ersatta kaffet med te istället! Much better for you :) Försöker minska mina kaffekoppar....Kaffe är ju bara en båg, du blir varken piggare av att dricka det, jag blir snarare bara segare om jag ska vara ärlig....Så..ja...nu är det väl dags att öppna första boken...ska försöka komma i säng lite "tidigare" idag...

Ehm, ja...som jag brukar kalla det...när man inte har tid men ändå måste få något i magen (hahah märks tydligt också av sladden till datorn på bilden) men så brukar jag göra mina varma mackor i micron och det funkar ju det med! Men får inte bli alltför ofta....Detta är nog den ultima snabba studentmackan! Påminner faktiskt om panpizza...Blir ju lite matigt om man säger så och man kan ju kombinera hur man vill! Själv brukar jag lägga antingen tomater (om tomater inte finns går det bra med ketchup haha) skinka eller salami och ost och givet tabascooo!! Grillkrydda och pizzakrydda ^^ Jag brukar lägga kryddorna efter jag har micrat för att jag tycker smaken försvinner annars!

Hur nojig har man inte varit ett antal gånger man skickat in sin rapport eller skriftliga hemtentamen? Gång på gång börjar man reflektera om det är något man kunnat lägga till, ändra på eller förklara ytterligare. Jag tror inte jag någon gång känt mig helt till fullo när jag skickat in en examinationsuppgift, förut i LSU 160, (Hinder för lärande och pedagogiska konsekvenser) där kände jag mig nöjd och stolt över min insats men att jag även där kunde förbättra någonting! Lite orolig var jag, i kursen använde jag mig av en helt annan skrivteknik än vad jag vanligtvis brukar göra vilket fick mig att oroa mig lite grann, men då jag fick hem detta brev på posten var allting som bortblåst! Detta brev fick jag på min födelsedag också, kunde inte varit en bättre födelsedagspresent!

En aktivitet jag höll i samband med kursen Utomhuspedagogik.

Mina reflektioner

Jag har fått större förståelse för hur miljöns betydelse verkligen har betydelse för barns lärande, hur detta stimulerar, utmanar och påverkar. Hur hade det varit om man hade gjort detta inomhus? Det är självklara tankar för mig som kommit upp på vägen. Jag tror inte jag hade fått samma respons eller effekt som när vi satt ute, miljön har sådan stor påverkan på oss, mer än vad man tror! Den bjuder in oss till en annan värld och att solen sken gjorde ju saken ännu bättre! Ute kan barnen använda hela kroppen och alla sina sinnen i lärandet. Dahlgren och Szczepasnski beskriver lärandet i utemiljön som något som för barnet förenar praktiska och teoretiska erfarenheter genom direkta upplevelser!

Barnen associerar till saker som är känt för de sedan tidigare, alla barnen kopplar till något de har erfarenheter av (sugrör, paj och kolsyrat vatten) Syftet med detta är att öppna upp tankar och funderingar. Det viktiga är inte att gissa rätt utan att fantisera om vad det är eller kan vara för något. Att kommentera ”tänk hur olika vi tänker” eller ”vad spännande”. Jag tror de här barnen själva märkte att de alla associerade till olika saker. Det var ingen som nedvärderade någon annan för att de kanske inte visste vad föremålet var, utan de var öppna och hjälpte varandra på vägen. Det är väldigt viktigt att inkludera alla. Alla fick delta på något vis och känna och såklart fick allihopa smaka på bären! Till sist vill jag säga att det var trist att jag inte kunde närvara på friluftsdagen. Men just som jag kopplar denna uppgift och sammanfattar vad jag har lärt mig av detta, är just den här rädslan av att göra någonting ute med barnen, den finns inte där längre, kursen har verkligen öppnat upp nya banor i mina blivande roll som pedagog!

Insett att jag inte skrivit på ett tag, har inte hunnit sätta mig ner i lugn och ro känner jag...Har inte hunnit blivit så mycket bloggande det senaste och jag lovar ska bättra mig på detta! Jag har haft fullt upp med att tenta upp två olika kurser, samtidigt som jag haft andra bollar i luften! Ja, det blir sådär ibland som student när man sackar efter lite grann. Men nu har jag fullgjort allting jag har haft på släp och är äntligen Godkänd!

Kan berätta lite kort vad jag haft för mig när jag varit frånvarande här. Jag är nu inne på min fjärde eller femte termin, kanske till och med sjätte? hahah Jadu, till och med jag blir lite snurrig ibland alltså! Nu har jag fått ändra om min studieplan vilket gör att jag kommer läsa andra kurser då mina studiekamrater påbörjar den kurs jag egentligen skulle läst...vilket gör att jag kommer att få skriva både min B & C-Uppsats ganska närliggande varandra, väldigt tätt intill, men det är bara bita ihop och kämpa på!

Det är inte heller så långt kvar till jag får ut min examen, "bara" ca. 1 år kvar, inte ens det! Jag har även påbörjat en kvällskurs, Mångkulturell pedagogik, vilket jag bara haft två tillfällen ännu, men ska bli spännande och se vad kursen erbjuder och kommer säkerligen återkomma med detta! Har också påbörjat mitt allmänna utbildningsområde 2 nu, vilket gör att jag läser två kurser parallellt med varandra, men det klarar jag ;) I och med att det är en kvällskurs jag läser så kan jag planera in, det är det enda som gäller, god planering! Dock kommer det bli en del sena kvällar på pedagogen, så jag kommer vara redo med min snygga studentmugg och min kaffetermos! Det är ju bara ett måste.

Den här helgen ska jag vila både hjärna och kropp, eftersom kursen precis har startat kan jag unna mig en "pluggfri" helg, min mormor fyller år den här helgen också, så det blir lite myspys med la familia och sedan får man väl se till att börja öppna någon litteraturbok också! ;) Hoppas ni får en trevlig helg, så skrivs det snart igen!

Snart är Lpo-94 historiskt borta! Lgr11 tar över grundskolan om ett år! Den nya läroplanen ska alltså börja gällas hösten 2011. Lgr11? Låter ju dögammalt! Inte särskilt förnyat! Låter ungefär som typ lgr69 och lgr80. Kunde vi inte fått ett roligare namn? Jaja... Måndagen den 11 oktober kl 10.30, presenterade Jan Björklund den nya läroplanen på en presskonferens.

Ta del av detta här:

De fyra grundläggande förändringarna:

- Kunskapskrav för åk 3, 6 och 9.

- Färre kunskapskrav

- "Tydligare" kunskapskrav

- Centralt innehåll i respektive ämne

Läroplansdelen
Del 1 kommer att bestå av skolans värdegrund och uppdrag samt övergripande mål och riktlinjer. Denna del är densamma för samtliga skolformer.

Del 2 kommer att bestå av respektive skolforms kursplaner. Kursplanerna ska kompletteras med nationella kunskapskrav i årskurs 3, 6 och 9 i grundskolan.

Kursplanerna

Vad gäller kursplanerna har regeringen fattat beslut om syftet och det centrala innehållet. Syftet är en text som förklarar varför ämnet finns, vad kunskaperna ska leda till, vilka förmågor eleverna ska utveckla. Det centrala innehållet beskriver vad eleverna ska lära sig. Metoder och arbetssätt bestäms av pedagogerna lokalt.

Kunskapskrav

(Tidigare nationella prov) ska kontrolleras i år 3, 6, 9. Ny betygsskala införs A – E, där E står för godkänt. Det kommer också att finnas ‘F’ (icke godkänt).

 

Färre mål
• Godkändnivån (E) åk 9 i svenska:
- tidigare ca 40 mål, - nu ca 20 kunskapskrav.

• Godkändnivån (E) åk 9 i matematik:
- tidigare ca 70 mål, - nu ca 30 kunskapskrav.

 

Kursplanerna rensas på övergripande mål och ersätts med kunskapskrav. Vad gällande ordet kunskapskrav och vad detta ska inbegripa är en anning "luddig" för mig faktiskt. Ett mål för mig speglar en väg dit du ska försöka nå, medan ett krav är något som måste innefattas! Nä, det svårt det här för mig, att i alla år grundligt läst, tagit del av läroplanen och helt plötsligt skall allt sopas bort! Även lärarutbildningen ska förändras totalt! Detta är något jag i alla fall måste få smälta...

Jag kan faktiskt gott tycka att den nya läroplanen inte alls speglar ett sådant nydanat tänkande! Det skriker ju "TRADITION" i hela Lgr!! Lgr 09 (Läroplan för grundskolan 2009) var det namnförslag Jan Björklund lade fram för den läroplan som var menad att börja gälla i Sveriges grundskolor från och med hösten 2009. Björklund menade att målen måste bli tydligare och integreras mer med kursplanerna, vilket ger mer likheter med Lgr 80 än med den nuvarande läroplanen, Lpo 94. Målen i läroplanen menade Björklund bör vara mer kunskapsorienterade än, liksom Lpo 94, inriktade på att utveckla hur eleven lär sig. Särskolan skall även få sin egen läroplan.

UR DN: "Den nuvarande läroplanen har fått mycket kritik för att vara alldeles för luddig och otydlig. Varje skola har fått göra egna tolkningar med stora variationer i betygssättningen som följd."

Eftersom jag är inriktad mer mot förskola kan jag inte riktigt ställa mig in i ämneslärarnas sits här känner jag. Men kommer verkligen dessa betygsskalor att fungera? Från att ha gått från betygssystemet 1-5, till G-MVG, ska vi nu försöka anpassa oss till ett ytterligare system? Lpo 94 har varit övergripande, ska vara av vägledange form, där du lokalt anpassat till varje förskola ska kunna tolka dessa övergripande mål och riktlinjer. Nu börjar man mer och mer tala om ett nationellt sätt att se på jämställdhet. "Att det ska vara lika för alla" är något som jag kan känna igen i förskolans verksamhet (eftersom det är där jag har mitt kunskapsområde) för barn i den åldern har jag märkt att det är väldigt viktigt att det är rättvist, för de står jämställdhet att det ska vara rättvist för alla! Det jag då farar är just detta med att det kanske kan bli för jämställt!? ALLA är vi av olika slag, vi är unika på vårt sätt. Och vi måste också mötas på den nivån där vi själva befinner oss i för stunden. Vi alla lär i olika sammanhang och i olika takt. Jag undrar verkligen om den borgliga delen av sett över detta tillräckligt? Vad är det egentligen som ersätts? För VEM ska det vara enklare och tydligare för? Eleverna? Lärarna? Föräldrarna? Annan parter? Allting ter sig väldigt väldigt förvirrande för mig just nu...Känns som det kommer bli väldigt stor press in i de lägre åldrarna, vilket jag inte alls tycker om!

Jag tog upp detta i en av mina föregående inlägg:

- Vissa barn lär sig gå vid 7 mån, medan andra vid 1 ½ år.

- Men i skolan ska alla lära sig läsa under samma vecka?

 

Lgr 11 i sig har en väldigt fin tanke bakom, i teorin kan vissa punkter verka logiskt, men kommer det verkligen fungera ute i verksamheterna? I praktiken? En sak att fundera över, vill vi arbeta mer lokalt eller mer nationellt? Vad vill vi utelämna, särskriva? Lärarutbildning och Skolverket är utmärkta exempel på ideologiserade institutioner. Man har totalt tappat greppet om verkligheten och har byggt upp en bild om hur det borde vara och blandar ihop denna bild med verkligheten. Jag tror att det som råder nu är att man tror att den bild man har är den sanna bilden av skolan. Man blandar ihop vision och verklighet! DET SKOLAN BEHÖVER tror jag är en bit av "det livslånga lärandet" som förskoleverksamheten präglas av, ta in mer av pedagogiken i grundskolan och även de högre utbildningarna!!!