Hoppas inte min mening missuppfattas markant nu, försöker endast vända på myntet, det är inte så att jag är anti-Sverige eller anti-invandrare! Men Sverige skulle ha tänkt på det tidigare innan de lät flyktingar komma hit, ohanterbart. Vi kan inte ens möta alla dessa kulturer och värderingar, vilket gör att vi inte ens har förmågan att "se med andra", kulturkrockar! Och eftersom detta uppstår skyller man över detta på den andra parten, det oklara, det okända, det vi inte kan förstå, för att det är så mycket enklare att göra så. Vet du vad jag inte förstår mig på? Människor i allmänhet oavsett bakgrund! Nu ser läget ut så idag, Sverige som samhälle har genomgått en övergång från att ha varit ett ganska så homogent till ett kulturellt heterogent samhälle. För mig handlar det inte om att ta parti, handlar om ett perspektivbyte. Uppenbarligen tror sig denna kvinna kunna sätta sig in i gärningsmannens situation, likväl de drabbade, vilket jag tvivlar på om man inte själv varit med om det. Det var min lilla novell och jag har mer i bagaget om det är så med riktig (egna erfarenheter) fakta!

Jag ändrar dock inte min ställning till att det råder en negativ och diskriminerande attityd här kring invandrare (invandrare definieras som en social identitet). Andrafieringsbegreppet är något folk bör plugga in sig på, detta är hämtat från postkolonial teoribildning och försöker belysa hur strukturer och eurocentriska diskurser skapar ett "vi" och ett "dom" på individualiserad nivå. Detta fenomen har sin grund i de processer som utvecklar gränsskillnader mellan "vi" och "dem" där de "andra" identifieras och definieras vid de stereotypa föreställningar och bilder som bryter det som är "vi". I en generaliserad bild så vet vi ju abosolut hur t.ex. muslimer är (?), de tas här upp som religiösa fanatiker kanske av andra grupper, medan den egna gruppen ser sin kultur som den rätta och stoltserar den. I ett maskulinideal kan kvinnan ses som "den andra" och mannen som subjektet. En förenklad bild utav det hela av hur andra är som jag nämnde tidigare "vi vet ju hur muslimer är”. Det handlar om det okända som man själv inte känner att man kan identifiera sig med. När man lär känna "det andra" blir ofta olikheter till likheter.


Haha allt är så skrattretande!  Som jag skrev innan, det handlar inte om att ta parti, finns inget rätt eller fel i min värld. Och om folk här tar det jag skriver som påhopp så vill jag gärna förtydliga och be om ursäkt i förväg. Jag är analytiker och kritiserar det mesta, ventilerar enbart mina tankegångar! Myntet har alltid två sidor och jag väljer att försöka inta även andras perspektiv och bidra till en diskussion med egna erfarenheter. Tur är väl det att människor tycker olika, trist det hade blivit annars! Tycker var och en kan gå in på artikeln och verkligen läsa mellan raderna. "Hoppas hon blir våldtagen" var en kommentar jag fick tillbaka på facebook härom dagen gällande detta, herregud, kan man ens yttra sig så? Hon har åtminstone försökt tänka ett steg längre eller utanför boxen! Även om jag själv INTE håller med hennes åsikter eller värderingar, förstår jag poängen. För att då väva tillbaka återigen till artikeln...kan vara mycket möjligt att den här kvinnan faktiskt har varit med om något liknande själv? och genom att då önska att detta skulle inträffa henne så att hon själv fattar förstår jag inte? Hon kanske snarare har fått en insikt redan, bara en annan sorts insikt som inte vi kan se. Jag ser ett samband då jag själv vet och själv varit där! Har också varit i dessa tankebanor, "jävla invandrare" "de har förstört mitt liv" "de bara drar misär över människor" men idag är jag ett steg klokare och väljer själv att inte ifrågasätta människors bakgrund men att ha det i åtanke och försöka förstå andra människor! Vilket jag tror att den här kvinnan försökt få fram men misslyckas genom att uttrycka sig knepigt, så synd med ett annars så bra budskap som jag tolkar det! Eller så står hon rättare sagt för dessa värderingar, man kan resonera och diskutera detta i evigheter... Anledningen till att jag ens skriver detta är för att jag själv studera den mångkulturella pedagogiken på en samhällsnivå och är väldigt intresserad av dessa frågor! Men mina drömmar går i kras där det mångkulturella Sverige inte kan "mötas halvvägs" när man märker vilka människor som lever i den. Punkt. All lycka till Sverige i framtiden!