Det uppstår en konflikt:
Ett barn råkar slå till ett annat barn som får ont och börjar gråta. Den som råkade slå till det här gråtande barnet tröstar genom att säga förlåt och blåsa på det skadade fingret. På så sätt har de löst situationen själva. I en del fall så är det oftast så att det här barnet som har gjort detta nekar det i dem flesta fallen och det är därför det ofta uppstår en konflikt.

Detta är ett exempel på hur barn själva kan lösa konflikter (som kan uppstå av en viss händelse) om pedagoger är vaksamma och tillåter barnen till att själva få reda ut konflikter.

Det händer ju faktiskt att barnen löser konflikter själva, till och med till det bättre. Men pedagoger är ibland för snabba med att rycka in! Gå åt sidan, låt barnen själva reflektera över situationen och se sedan hur den urartas. Är det så att situationen blir för "ohanterbar" för barnen kan detta med hjälp av en pedagog guidas vidare. Men vi ska inte lösa konflikterna åt dem! Det är inte vanligt att vi pedagoger oftast framställer lösningar åt barnen...

När ett barn slår ett annat utan anledning, så undrar man vilka tankar som försiggår i huvudet. Det är viktigt att reflektera vikta tankegångar barn går och bär på. När en sådan konflikt uppstår så är det väldigt viktigt att sätta sig ner och prata med den ”utsatta” och den ”ansvarige”. Det är både viktigt att ge den utsatta stöd, men inte glömma bort den som handlat. Och att inte ge upp, prata med dem tills de tillsammans kan återberätta situationen utifrån deras synsätt och själva komma på lösning på situationen.

Något jag studerat är tjejer som blir sams för att den ena ger sk. ett nytt förslag, som egentligen är för sin egen vinning, och den andra ger med sig även fast personen inte vill. Detta kan verka orättvist. Men barn är bra problemlösare faktiskt! Utifrån barnets synsätt så "avslutas" konflikten genom att den ena får sin vilja igenom och den andra ger efter.

Vad tänker ni kring detta?

Barn är väldigt bra på att kompromissa, det är något man bara måste uppmärksamma lite extra. Att vara snäll och överlåta turen till någon annan eller att turas om, det handlar alltid om att respektera den andra. Ibland när en konflikt uppstår så är barn väldigt bra på att prata bort det och sedan är konflikten redan glömd. Ibland kanske konflikten inte var så fullt allvarlig för barnen. Det är där vi som pedagoger också inte alltid ska rycka in och styra situationen åt ett visst håll. Låt barnen hantera detta. Låt barnen själva få vara med och utveckla sin förmåga att diskutera och kommunicera.