¬ Autism
Autism är ett funktionshinder som beror på en funktionsstörning i hjärnan, alltså en avvikelse i hjärnans utveckling som leder till störningar i hjärnans funktion. Exakt hur störningen ser ut vet man inte än. Denna störning kan vara medfödd eller en tidigt framkommen hjärnfunktionsstörning, det kan också finnas ärftliga samband. Den avvikelse i hjärnan som orsakar autism kan ha uppstått vid olika tidpunkter i ett barns liv. Man kan göra en indelning efter om den uppstått före födseln (prenatalt) vid födseln och första levnadsveckan (perinatalt) eller under det första levnadsåren (postnatalt). Prenatala orsaker kan till exempel vara avvikelser på gener eller kromosomer, medfödda ämnesomsättningssjukdomar eller infektioner under graviditeten. Barn som föds mycket tidigare än beräknat är ett exempel på perinatal orsak. Svåra infektioner som drabbar hjärnan, till exempel hjärninflammation, kan vara postnatala orsaker till autism.
Kännetecknande
Personer med autism har svårt att leva sig in att andra människor har egna tankar och känslor.
Symtomen brukar delas in i tre diagnoskriterier:
- svårt med ömsesidig kontakt med andra människor
- saknar förmågan att kommunicera med andra
- begränsningar i sin fantasiförmåga, lek, beteenden och intressen.
Personer med autism och autismliknande tillstånd har stora svårigheter att utveckla och förstå information så att de får en helhet och sammanhang i sina upplevelser. Några tecken på att ett barn vid tidig ålder lider av autism kan vara bland annat brist på ansiktsuttryck och rörelser samt emotionella uttryck, begränsad uppmärksamhet och social samverkan, ingen ögonkontakt med människor och att barnet sällan pekar på och visar saker. Personer med autism saknar en förmåga till ömsesidighet i sociala relationer med andra människor. Speciellt barn reagerar inte positivt på beröring. Att undvika ögonkontakt är ett annat exempel på beteenden.
Livssituation
Barn med autism kan inte själva hitta på aktiviteter utan faller in i enformiga rörelser, de gör det de kan. De gör sällan saker på egen hand. Det är de vuxna som måste planera aktiviteter som är på en nivå som barnen kan förstå. Det förstår inte meningen med leksaker eller andra saker som är självklara för andra barn. Barn med autism leker inte heller på samma sätt som andra barn gör genom fantasilekar och liknande. De fastnar ofta för speciella föremål som de blir väldigt fascinerade över, de kan t.ex. rada upp saker efter varandra eller snurra på saker, om och om igen.
Bestämda rutiner är väldigt viktigt, allting dem gör ska vara förutsägbar, alltså de ska veta allt som händer i förväg, t.ex. att matrutinerna alltid sker på samma sätt. Barn med autism blir lätt oroliga och rädda när det händer något som de inte är vana vid, följder till det kan blir utbrott av ren ilska och förtvivlan. Förändringar överhuvudtaget som att ett objekt har bytt plats kan också vara en svår sak att hantera för en person med autism.
Kommunikation De flesta barn med autism har svårigheter med att kommunicera med andra människor, och deras språkutveckling är försenad. De kan tolka ordspråk väldigt bokstavligt istället symboliskt, t.ex. ”Tappa hakan av förvåning.” De har väldigt svårt att kontrollera sin röst och röstvolym. De upprepar ofta vad andra säger, det kallas för ett eko-tal. Social samverkan Bristande ömsesidigt socialt samspel är det som oftast uppmärksammas mest vid autism. Redan från låg ålder kan barnet ha svårt att använda och förstå blickar, ansiktsuttryck, gester, olika tonfall och liknande i kontakten med andra. Många barn med autism visar ingen social eller emotionell ömsesidighet och delar inte spontant glädjeämnen med sina föräldrar eller söker tröst hos dem. Barn med autism är inte alltid intresserade av jämnåriga men när de är det brukar de ha svårt att få och behålla kamrater.
Diagnos
Diagnosen autism ställs oftast då barnet är mellan fyra och fem år. Trots det anser många forskare och läkare att diagnosen kan ställas innan barnet fyllt tre år. Det är färre tjejer än killar som drabbas av autism, det kan bero på att tjejernas problem inte upptäcks lika ofta. Kunskaperna om tjejer och autism är väldigt liten. Varför är det svårare att upptäcka det på tjejer? Forskare tror att det kan vara så att tjejer oftast får andra diagnoser istället. Man missar ibland att inte utreda leka noggrant på äldre tjejer än på yngre, kan också vara att man har missat massa information från föräldrar.
Sverige:
Danmark:
Norge:
Samtlig information, fakta och resonemang är hämtad från Psykologi A - av Martin Levander
