Man har länge diskuterat hur Aspergers syndrom skall kategoriseras. Är det egentligen samma sak som autism eller är det en helt egen diagnos? Men för närvarande säger man att de tillhör samma fördelning. På 1990-talet började man ställa diagnosen Aspergers syndrom på barn som hade en lättare form av lindrig autism. Asperger syndrom är ingen sjukdom, det är ett "neuropsykiatriskt funktionshinder". Alltså bara ett annorlunda sätt att vara. Syndromet är namngivet efter den österrikiske barnläkaren Hans Asperger (1906-1980) som i en vetenskaplig skrift från 1944 beskrev några barn med dessa svårigheter.

 

Personer med Aspergers syndrom skiljer sig inte från andra människor utseendemässigt, därför kan det vara svårt för andra att förstå deras annorlunda beteende. De har svårigheter med att tolka och förstå sin vardag, de har svårt att utföra många praktiska sysselsättningar. En person med autism förstår inte att andra människor har ett inre liv med tankar och känslor. En person med Aspergers syndrom förstår detta men förstår inte hur andra tänker och känner.

 

Kännetecknande

Personer med Aspergers syndrom har normal eller hög intelligens, men redan i tidig barndom debuterar följande typer av svårigheter:

• Begränsad förmåga till socialt umgänge
• Tal-, språk- och kommunikationsproblem
• Motorisk klumpighet
• Begränsningar i fantasi, intressen och beteenderepertoar

 

Livssituation

De flesta personer med Aspergers syndrom uppfattas som långsamma, klumpiga och med dålig motorik. Personer med Aspergers syndrom har ofta ett stelt sätt att röra sig. Deras gångsätt blir styltigt och annorlunda. Även deras rörelser kan vara speciella. En del barn har ett lillgammalt, lite sirligt sätt att fäkta med armarna. Personer med Aspergers syndrom utvecklar ofta behov av tvångsmässiga rutiner. Små förändringar i vardagen kan bli mycket jobbiga för personen och kan leda till raseriutbrott. Insatser för personer med Aspergers syndrom handlar framför allt om att ge stöd och råd. Ofta ger insatser goda resultat. Men det finns ganska få vetenskapliga studier som visar hur effektiva olika sorters insatser är. Under senare år har läkare, psykologer och pedagoger publicerat böcker där man diskuterar hur insatser för personer med Aspergers syndrom kan se ut. I samtliga föreslagna insatser fokuserar man på:

• Att hitta strategier för att ta tillvara de styrkor som personen med Aspergers syndrom ofta har för att uppväga de områden där personen har svårigheter.

• Att anpassa omgivningen och miljön för att på bästa sätt stödja inlärning och personens positiva beteende.

Det finns ingen lösning som passa alla personer med Aspergers syndrom utan insatserna måste alltid anpassas till varje individ. För att det ska vara möjligt måste man göra en noggrann analys av individuella behov, styrkor och svagheter. Trots det finns det några områden som brukar återkomma:

• lära sig att bättre hantera vardagliga situationer
• lära sig att organisera sin vardag
• öva upp sin sociala och kommunikativa förmåga
• skaffa sig utbildning och yrkeskunskaper

 

Socialt samspel

Personer med Aspergers syndrom har stora svårigheter att umgås på normalt sätt med andra människor. De kan ha svårt att förstå sociala signaler och de kan sakna inlevelseförmåga. Det upplevs ibland som att de saknar sunt förnuft. Aspergers syndrom kan ha en misstänksam inställning vilket kan visa sig i att de tar åt sig av kommentarer utan anledning. De kan också ofta upplevas som fyrkantiga och stela i det sociala umgänget. Barnet kan verka självförsjunket med litet intresse för andra människor. Ibland har barnet svårt att tolka föräldrarnas ansiktsuttryck och kan ha svårt att känna igen människor som de ofta har sett på fotografier. Barn med Aspergers syndrom, så som barn med autism, har svårigheter att tyda ansiktsuttryck eller andra känslomässiga uttryck och har en dålig förmåga att känna igen ansikten. Eftersom personen saknar förmåga att ta in andra människors perspektiv sker det mesta på egna villkor. Ofta är det först i förskoleåldern som Aspergers syndrom uppmärksammas. Barnet kan då dra sig undan från jämnåriga eller styra och ställa med kompisar tills dessa tröttnar.

 

Kommunikation

Många barn med Aspergers syndrom har en försenad språkutveckling. De kan också ha en annorlunda röstmelodi och förståelsesvårigheter. Fastän de på ett ytligt plan har ett välutvecklat språk. De missuppfattar ofta symboliska uttryck som t.ex. att någon är ”på bättringsvägen” då tolkar dem de uttrycket som en gatuadress. Deras kroppsspråk fungerar inte och de kan ha svårt att tolka andras kroppsspråk, vilket leder till att de inte kan ”läsa mellan raderna”.

 

När det gäller kunskap så kan barn med Aspergers imponera med stora faktakunskaper inom väldigt specifika områden, men de har svårt att sätta sin kunskap i ett meningsfullt sammanhang.

 

Diagnos

Diagnos ställs oftast inte förrän i skolåldern. Tre eller fyra barn på 1000 födda har symtomen före eller i skolåldern enligt Christopher Gillberg. Ungefär lika många har störningar på gränsen till Aspergers syndrom. Pojkar har symtom oftare än flickor, ungefär vart 5: e fall är en flicka. Det är vanligt att barn som får diagnosen har en utveckling som påminner om den man ser hos barn med diagnosen DAMP eller ADHD.

 

Det är överhuvudtaget vanligt med överlappningar mellan DAMP och Aspergers syndrom och diagnoserna övergår ibland i varandra. Grundproblematiken är densamma men symtomen varierar i olika åldrar. Symtomen är i allmänhet som mest uttalade i åldern 7 till 12 år. Det är vanligt att barn med Aspergers syndrom diagnostiseras först när de börjar i skolan.

 

Föreningen Autism är en intresseorganisation som arbetar för att skapa bästa möjliga villkor för personer med autism och autismliknande tillstånd genom att bland annat:

• sprida kännedom om och öka förståelsen för de svårigheter som handikappet medför
• verka för anpassad undervisning, boende och sysselsättning
• skapa kontakt mellan föräldrar och personal
• deltaga i det internationella arbetet och ge uppslag till forskning inom området.

 

Föreningen har ca 5200 medlemmar fördelade på 24 länsföreningar/distrikt.

 

Samtlig information, fakta och resonemang är hämtad från Psykologi A - av Martin Levander